Tänk vad tiden går fort. Just idag sitter jag och tänker tillbaka på dom här två åren som har gått. Vad mycket man har hunnit gjort. Vad mycket man har varit med om. Vad mycket man har lärt sig. Vad mycket känslor som utspelat sig.
Kan egentligen inte förstå hur allt kunde hända på så kort tid. Egentligen är det inte så kort tid, men det känns som att det var igår allt hände. Vissa saker är mindre bra och andra är bättre. Men allt som jag har gjort kommer jag aldrig ånga och det har format mig, till den jag är idag. -En stark tjej som vet vad hon vill och vågar göra saker ensam och litar på sig själv.
Självklart! Är jag också rädd för saker här i livet. Men vågar man inte testa, hur ska man då veta? Eller hur?
Visserligen kan jag tycka att det är synd att vissa människor som har betytt allt i mitt liv har försvunnit och blivit till någon annan. Till någon annan som man inte känner längre. Jag har också förändrats och jag har alltid sagt vad jag tycker vilket kanske inte alltid är det bästa.
Men nu är faktiskt mitt liv väldigt bra. Tycker om livet även fast visa saker inte är som dom brukade vara.
Det enda som saknas är DU..

Pusss